Interpolering används för att få så verkliga förbrukningsvärden som möjligt, baserat på två mätarställningar. Låt säga att det görs en avläsning 1 mars som visar 25 058 kWh, och en andra som görs 1 april och visar 25 158 kWh. Förbrukningen för mars månad blir då 100 kWh och beräknas genom att:
25 058 - 25 158 = 100 kWh
Exemplet ovan utgår från att avläsningarna gjordes exakt vid månadsskiftet, det vill säga den 1 mars klockan 00:00:00 och 1 april klockan 00:00:00. I detta fall behövs ingen interpolering.
I praktiken är det svårt att utföra en avläsning exakt på sekunden.Vid manuell avläsning är det till exempel vanligt att avläsningsdatum avviker flera dagar från månadsskiftet. Även automatiska avläsningar kan avvika på grund av tekniska problem.
Om man skulle räkna fram mars månads förbrukning baserat på avvikande avläsningar som gjorts 27 februari och 3 mars skulle förbrukningen bli högre jämfört med om man hade gjort båda avläsningarna vid månadsskiftet klockan 00:00:00. Men med interpolering kan man räkna ut vad avläsningarna hade varit om de gjorts vid månadsskiftet.
Metry använder linjär interpolering för alla mediaslag -- precis som den hårt reglerade elbranschen. Metry har också separat beräkning av tim-, dygns- och månadsvärden för bästa möjliga kvalitet och dynamisk interpolering per mätpunkt.
Linjär interpolering
Interpolering innebär att man räknar ut ett avläsningsvärde för exempelvis ett månadsskifte baserat på två avvikande avläsningar som gjordes innan och efter månadsskiftet. Linjär innebär att beräkningen utgår från att förbrukningen mellan de två avvikande avläsningarna var helt jämn.
Interpoleringar är alltid uppskattningar som inte är samma sak som verkligheten. Men de är nära verkligheten och linjär interpolering är metod som branschen tycker är tillräckligt bra.
Separat beräkning förbrukningsvärden
Normalt beräknas förbrukningar för den högst önskade upplösningen (timme) och sedan summeras underliggande timmar till dygnsvärden eller månadsvärden. Detta fungerar utmärkt så länge det inte förekommer några luckor i avläsningarna.
Exempel på problem med summerande beräkning
När (inte om!) det förekommer luckor blir det problem. Bilderna nedan visar de tre vanligaste problemen med summerande beräkning.
Förbrukningen inom luckan hamnar på sista timmen. Timvärden blir helt fel, men det summerade månadsvärden är korrekt (100 kWh) |
|
Förbrukningen inom luckan fördelas jämt. Månadssumman blir korrekt, men de jämnt fördelade timvärden är missvisande och långt från verkligheten. |
|
Luckorna markeras som saknade. Alla timvärden är korrekta, men månadssumman blir för låg. |
Separat beräkning
Metry använder istället separat beräkning av förbrukningsvärden, vilket innebär att alla redovisade tim-, dygns- och månadsvärden är korrekt.
Luckorna markeras som saknade. Alla timvärden är korrekta. Månadsvärdet är också korrekt eftersom det beräknades från 2 avläsningar istället för summan av timvärdena. |
Dynamisk interpolering
Dynamisk interpolering innebär att reglerna för när en interpolering ska göras beror på omständigheterna. Utan dynamisk interpolering, så skulle ett system som till exempel är inställt på timvärden, alltid interpolera fram timvisa avläsningar - även om det bara finns 2 avläsningar under en månad. Detta skulle innebära att systemet räknade fram 720 timavläsningar där en beräkning av timvärden skulle ge exakt samma timvärde under hela månaden.
Med dynamisk interpolering kan man ställa in hur stor avvikelse som tillåts. Om en interpolering hamnar utanför gränsen blir det ett saknat timvärde istället. Som standard tillåter Metry avvikelse enligt tabellen nedan - men detta kan ställas in per mätpunkt (kontakta support@metry.io). Det är också möjligt att forcera interpolering.
Förinställda avvikelsetider för automatisk interpolering
- Timvärden: 20 minuter*
- Dygnsvärden: 8 timmar*
- Månadsvärden: 7 dagar*
*Avvikelsetiden är det högst tillåtna tidsavståndet till den närmaste verkliga avläsningen.